Kärlek

Är det här rätt val?
Att åka ut i sommar igen.

Jag känner att jag behöver det, få lite distans till familjen, vi behöver det. Jag behöver få längta efter dem. Jag nästan längtar efter den längtnadskänslan.

Samtidigt så har jag mitt samvete att bolla med jämetmot familjen. Milla har börjat visa mer att jag inte får åka ifrån, blir jätteledsen när jag åker iväg bara för en kort stund på t.ex. affärn. Varför kommer det här nu? :/

Micke han påpekar hela tiden på dumma sätt så jag blir ledsen inombords på honom att jag ska hitta någon annan, dra med mig vem som helst osv.
Jag älskar honom & behöver inte "söka" efter någon annan. Jag vet att jag har honom här hemma längtande efter mig, helt underbart :) Jag klarar mig de dagarna onsdag-söndag utan att desperat behöva söka efter annat, jag vet vad jag har här hemma. Hur ska jag få honom att förstå att han behöver inte tjata ihjäl mig med det.
Jag vet att det är jobbigt för honom, men jag tror han gör det jobbigare för sig själv än vad han behöver, det är han som målar upp scenarion framför sig med mig med andra.
För mig finns det inte och blir ledsen att han inte vet bättre var han har mig & var jag står efter nästan 7 år tillsammans. Det betyder så oerhört det vi har tillsammans, allt vi har, han är pappan till mina barn. Den fina familjen vi har tillsammans och allt annat vi har tillsammans kan jag inte ens tänka tanken att kasta bort för någonting i världen.
Att förstöra det fina vi har finns inte på min världskarta. Micke & barnen betyder allt för mig, och lite till.
Efter snart 7 år tillsammans, med 3 barn & ett hus, finns det många vis att visa sin kärlek till varandra, vi sitter väl inte fastklistrad i varandra i soffan varje kväll och hånglar 3-4 timmar, inte heller behöver jag ha sex 3ggr om dagen för att vara säker på att det är mig han vill vara med. Efter 7 år tillsammans kan man känna sig trygg med varandra, i det liv vi lever, i den glädjen vi delar som kommer från våra fina barn. Glädjen att vi har varandra, och allt annat runt omkring som vi byggt upp tillsammans. Vardagskärleken.
Jag visar varje dag att jag älskar honom, jag säger det minst en gång om dagen, jag kan inte somna utan en godnattpuss för annars känner jag mig tom, det är något som fattas då. Vi ska vara glada om vi får ork & tid över till sex 2ggr i veckan. De tillfällena är helt underbara.. ;) Så är det att vara småbarnsföräldrar.
Det är därför de vardagliga små gesterna mot varandra, de spontana kramarna & pussar vi ger varandra varje dag så viktiga. Jag känner mig så trygg med Micke, och hoppas han känner sig innerst inne lika trygg med mig, än om han visar en annan sida nu inför jag ska åka, men det vet jag är för jag betyder så mycket för honom, att han älskar mig och är rädd att förlora mig.